Nåt som gläder mig

Nu gäller det verkligen att noggrant titta efter vad som gör en glad dessa dagar, för att orka.... Alla dagar ser så väldigt likadana ut, väntar bara på att allt snart skall ändra sig, att jag inte mera behöver känna mig såhär utanför...Allt händer därute...Utan mig... Jag sitter bara här inne dagarna långa....

Denna vecka var min syster här en sväng, imorgon får jag vara lycklig, får ha barnen här några få timmar, härligt, att inte jämt och ständigt få vara ensam, att ha ingen att prata med, vet inte hur jag skall stå ut, månaden känns lång när dagarna är såhär sega, enformiga.

Jag vill verkligen ha ändring snart, först jobbet, men vet ju att sjukledigheten ännu skall fortsätta in i Mars, känns som ett stort lidande för mig, vet inte hur jag skall orka bara vara hemma. Kanske det blir bättre bara jag kan mera röra på mig, att jag inte känner mig som dethär är mitt fängelse?